• Armémuseum Fotograf: Åke E:son Lindman

    Armémuseum

  • Armémuseum Fotograf: Åke E:son Lindman

    Armémuseum

  • Armémuseum Fotograf: Åke E:son Lindman

    Armémuseum

Armémuseum på Artillerigården

Artillerigården byggdes för Artilleriet, som hade sitt central förråd och verkstäder här. Byggnaden som idag rymmer Armémuseum var ursprungligen artilleriets tyghus, det vill säga militära magasin och verkstäder och byggdes 1763-1777.

Historien börjar med ett nytt tyghus på Artillerigården

Artillerigården omnämns första gången i januari 1641, då Krigskollegiet beordrade att tyghuset skulle flyttas från Slottet. "Tyghus" är en äldre beteckning för vapenförråd.

Det äldsta tyghuset var en träbyggnad. Parallellt med tyghuset byggdes en kyrka i trä. På gården fanns också smedja, vakt- och expeditionslokaler, förråd och verkstäder.

Armémuseum på ArtillerigårdenÅr 1762 fick överintendenten Carl Johan Cronstedt i uppdrag att rita ett nytt tyghus med flyglar i två våningsplan, att uppföras i tegel. Bygget av den sydvästra flygelns södra del, med bland annat expedition och bostäder, påbörjades året därpå. När Stora Tyghuset stod klart 1770, togs det i bruk av Artilleriregementet. I bottenplanet placerades tunga pjäser som vagnar och kanoner, och på det övre planet lättare material. Bygget av övriga flyglar pågick fram till 1776, efter detaljritningar av kapten A.E. Gete.

I den sydvästra flygelns västra del rymdes bibliotek, verkstäder och rum för olika hantverkare, kadettskola, modellkammare och flera kontor samt bostäder. Den sydöstra flygelns undervåning välvdes, för att det övre planet skulle klara tyngden av stora kanoner. Den östra flygeln anslöt till en äldre smedja mot Riddargatan, som inte revs förrän 1807. Samma år ersattes en tidigare stenmur av staket och grindar av järnsmide. På den öppna planen övades ridning och pjäsexercis.

För rustvagnar och andra fordon uppfördes efter Getes ritningar daterade 1774, ett skjul som sträcker sig utefter tomtens norra gräns mot kyrkogården. Längan, med sina femton valv, utgör stödmur mot kyrkogården. Mot öster och väster byggdes den ut till två kvadratiska spruthus.

Ombyggnad för Artilleri- och Ingenjörshögskolan

Det första museet i Tyghuset, Artillerimuseum, öppnade 1879. En ombyggnad 1882-1884 för att bereda plats för Artilleri- och Ingenjörshögskolan innebar en total omgestaltning av byggnaden, från enkel ekonomibyggnad till elegant militärhögskola. Tyghuset byggdes på med ett våningsplan, sju av de ursprungligen nio inkörsportarna murades igen och ett stort trapphus med trappor i gjutjärn byggdes på husets baksida. Centralvärme och skorstenar drogs omärkligt i trapphusets hörn. Rustvagnsskjulet inreddes till ångpannecentral, ved-, kol- och materialbodar samt maskinistbostad. De bägge spruthusen, som byggts på med ett våningsplan 1849, inreddes som vaktmästarbostäder. Efter ombyggnaden disponerades botten- och mellanplan av Stockholms tygstation och Artillerimuseum och övre planet av Artilleri- och Ingenjörshögskolan. Utbildningen flyttade från Artillerigården 1926.

Artillerigården skärmades av när Hovstallet byggdes 1890. Träden framför Tyghuset planterades vid samma tid.

Artilleriets tyghus blir Armémuseum

Artillerimuseet fick överta de lediga lokalerna efter Artilleri- och Ingenjörshögskolan. Museet bytte namn till Armémuseum innan det stängdes för en ombyggnad av arkitekten professor Ragnar Hjort. Museet öppnades 1943.

Tyghuset och flyglarna har byggts om i etapper under 1991-2005 med Håkan Langseth, White Arkitekter AB, som ansvarig arkitekt. Martin Hellberg stod för inredningarna. I den första etappen gjordes en omfattande ombyggnad av östra flygeln med delvis ändrad planlösning. Flygeln inreddes för museets interna verksamheter med kontor, verkstäder och konserveringsateljéer samt bibliotek i bottenplanet.
2000 nyöppnad museet efter ombyggnation av nya utställningslokaler samt ny entré, butik och hörsal. På bottenplanet finns också restaurang Borggården.

Håkan Langseth var också ansvarig arkitekt för inredningen av den västra flygeln 2004-05. Där finns nu lokaler för Statens fastighetsverk och Beridna högvakten samt externa hyresgäster.

Lokalens placering på en karta

Stor karta

Adress

Adress:

Riddargatan 13

114 51 Stockholm
59.334568, 18.079591

Fakta

Byggår:
1763-1777. Sydöstra flygeln 1806. Tillbyggnad 1881-1884. Renovering 1991-2005.
Arkitekt:
1700-tal, C. J. Cronstedt / G.A. Gete. Ombyggnad Ragnar Hjort. 1990-tal Håkan Langseth, White Arkitekter AB.
Hyresgäst: